bilkörning

Tänk att jag äntligen får börja köra igen!!!!

Ni kan nog inte ana hur härligt jag tycker att det är. Det kan ni nog föresten men ni tänker nog på friheten som jag kommer att känna när jag inte behöver lita till min omgivning hela tiden. (ni ska ha tack föresten för att ni ställt upp hela tiden.) Att jag kan åka och handla när jag vill, åka och hälsa på kompisar på kvällarna mm. Men det som jag nog längtat mest till är att köra mina barn till Ryahallen.
VET NI HUR GOTT EN FRIIDROTSHALL LUKTAR? Det vet jag, kände det nog för första gången i måndags när jag körde Josefin till sin första träning på nästan två år. Lägg där till alla goa glada miner som kom när vi dök upp. Men allra gladast blev jag nog för att alla dessa ungdomar kom fram och pratade som vanligt. Inte nog med att jag kommer att kunna köra Alex och Jossan jag kommer också kunna hälsa på Nathalie mycket enklare nu. Hon har ju blivit vuxen och flyttat hemmifrån, det är en historia för sig själv hur det känns när ens första barn flyttar och visar sig plötsligt vuxen. Tyckte ju inte det var längesedan hon kom till värden. Det känns ska ni veta, men det dröjer nog innan jag kommer så långt att jag skriver om det här. Men för att återgå till bilkörandet; träningar i all ära, men tänk i vinter.
Jag säger bara INOMHUSSÄSONG! Jag kommer att kunna följa med på tävlingar igen och det tänker jag göra så ofta det bara går!
Nu tycker ni kanske att det blev lite mycke om friidrott men tänk då på att det har varit mitt liv i många år och det bara rycktes bort mot min vilja. Föresten gissa vad jag ska göra nu. Jag ska byta om för Jossan ska va barnvakt så jag kan åka och träna.
Kramelikramisar från mig!