Vårt nya hem!

Här kommer lite bilder på vår nya trädgård, som vi flyttar till om ca en månad. Det är fullt av frukträd och bärbuskar. Vi kommer också att ha både smultron och jordgubbar! Fint, eller hur?

Grönsaksterapi!

När vårt liv kändes som mest rörigt, vi fick inte sålt huset.

Vällingebacka blev sålt till nån annan och det mesta var piss, bestämde jag mig för att göra ett grösaksland!

Jag skickade ut gubben att såga upp slipers och gräva ner i jorden samtidigt som jag åkte för att inhandla lite frön!

När jag kom hem höll han som bäst på att fylla på med finfin matjord och jag kunde så mina frön: två sorters ärtor, morötter, dill, persilja och sallad. Sen den dagen har mitt lilla grönsaksland blivit vårdat med en mycket varsam hand! Jag har rensat och vattnat och vattnat och rensat och mått så bra av det.

Dill har jag varit nere och hämtat till potatisgrytan i flera dagar nu, tänk så gott det luktar i handen när man är på väg till grytan!

Men idag mina vänner har jag smakat på den första (inte helt färdigväxta) ärtskidan! Ojojoj så gott. Dessutom var jag så fräck att jag gjorde det när jag var helt själv hemma. Fuskit va?

Nu har vi fått sålt huset och jag hoppas att jag hinner skörda innan vi flyttar, men en sak ska ni veta ett grönsaksland på nästa ställe SKA jag ha för bättre terapi finns nog inte. (ja,kanske vedhuggning isåfall.)

Kramar

Kajsa!

Nu har jag inte sett Kajsa sen midsommar, och jag längtar!
Det känns som flera veckor. Men det är det ju inte. Det mest trista med min längtan är att Kallebus är sjuk IGEN så det dröjer ännu ett tag innan jag får träffa lillflisan. Men då ska jag mysa, gosa och skratta tillsammans med henne.

Puss och kram kajsaflisan

Nathalie!



Heja på Nathalie!!!!!!!

Min Nattis har följt med mormor och gått med i viktväktarna, det kunde inte gå bättre! Inte nog med att hon går ner i vikt, det verkar som hon tycker poängräkning börjar bli kul! Jag hoppas verkligen att det fortsätter så.

Hon vet att jag tycker hon är vacker precis som hon är, men hon vet också att det är skadligt för hennes kropp och jag håller tummarna för henne varje dag. Nu har hon klarat första målet och får unna sig en belöning, hon tänker gå på bio. Helt rätt tycker jag, hon som älskar film!

Hon har liksom jag och Lina också köpt ett lejonkort, så djuren i parken kommer nog att se oss en hel del i sommar!



Lycka till min lilla tös. Älskar dig!!!!!!!

Äntligen Annika Östberg!

När jag första gången hörde talas om Annika Östberg var jag bara en ung ganska hetlevrad tonåring. Det som jag reagerade på då var att detta var ett bevis på orättvisa i världen. Det fanns en till i ett fängelse som också såg till att jag såg orättvisorna i världen; Nelson Mandela! Det kanske inte går att jämföra dessa två tycker ni? Nä kanske inte, men på nått vis väckte de mycket starka känslor hos mig, och det var det orättvisa och omänskliga jag reagerade på. Nu har Nelson Mandela varit fri i många år och det börjar äntligen närma sig för Annika!

När jag första gången hörde talas om Annika var jag naturligtvis inte så insatt i fallet, men jag kunde inte släppa hennes öde och varje gång det var på tapeten blev jag återigen påmind om det konstiga samhället som de har däröver. Det är väl som hon säger själv, att hon var inte guds bästa barn. MEN VAR STÅR STRAFFET I PROPOSITION TILL BROTTET?!
Det verkar som dom däröver måste ha en skyldig oavsett om det är rätt person eller inte.

Idag på morgonen klev hon på svensk mark igen och nu börjar nästa långa juridiska väg till friheten men jag tror att det mest är pappersarbete och att allt måste gå i rätt ordning, för det är vi i sverige noga med.
Men jag tror att det inte finns många svenskar som inte vill att hon ska få känna på friheten igen.

Lycka till i livet önskar en som inte gjort nåt praktiskt men tänkt mycket på dig Annika!

Hemlighet!

Nu heter jag inte Sennerteg längre utan Karlsson.

Klockan 11 i fredags gick jag och Dag till Kinna kommunhus. Många kanske tror att det är torrt, tråkigt och opersonligt.

Jag kan upplysa alla om att det är det INTE!

Vi hade bett att få Karin Jageby till vigselförättare och hon hade gjort allt hon kunde för att det skulle infinna sig rätt stämning! Rummet var till och med dekorerat i blått och vitt.

Hon började hela seremonin med "kärleken kommer, kärleken går" och nämnde även vilket fint minne namnet Karl Karlsson har hos henne. (med tanke på lilleman).

Efter att vi sagt ja avslutade hon allt med en annan dikt om kärlek.

Det var verkligen stort och högtidligt för mig.

Vi har dessutom själva ritat ringen.

Bröllopsfest blir det kanske inte men ett annat kalas fram i sommar kan hända att det blir.

Massa kramar från en mycket lycklig Lotta

Hejsan.
Har lite mycket för mig just nu.
Börjar skriva igen så fort jag känner för, hinner, orkar..........................

VÅGA VARA DIG SJÄLV!

Det är inte lätt att våga vara den man är i vuxenlivet, utan att man egentligen vill försöker iallafall jag att anpassa mig i olika sammanhang. Det tror jag att man ska också!(till viss del) Man ska kanske inte alltid köra sitt egen race.

Men en som verkligen går sin egen väg är Jossan!

Hon har alltid varit intresserad av bilar, motorcyklar, lastbilar, grävmaskiner m.m.

Nu går hon i åttan och ska ut på prao och med morfar Klaes hjälp ska hon antagligen få göra den hos en riktig gammal mekaniker som dessutom gillar amerikanare! Kan det bli bättre?

Hennes senaste önskan har varit att få prova boxning. Sagt och gjort, igår åkte vi till skene ak och Jossan var med på sin första boxningsträning. Helt jäkla slut kan jag tala om att hon var, men när jag frågade vad hon tyckte och om hon ville fortsätta var det bara tummen upp.

Heja Jossan!

SAGOR!

Jag älskar sagor!

Det har jag alltid gjort. Jag har haft turen att få uppleva många olika sagoberättare och sagoläsare; min morfar, mormor, mamma..........

Jag kan nog inte räkna upp alla som fick mig att fastna i en saga när jag var liten. Men mesta gångerna när jag växte upp så var det morfar som fängslade mig. Det var en av höjdpunkterna när man sov över hos dom, ligga på hans arm och bara försvinna in i fantasins värld. För det var precis vad jag gjorde, jag åkte med in i den värden där sagan existerade och blev en del av den!

När morfar gick bort visade det sig att mormor var en lika fantastisk berättare! Men hon berättade mer om hur det var förr och gamla skrönor och det var verkligen inte sämre. (det gick lätt att följa med på den resan och till den världen också.)

De lästa sagorna, som inte är sämre, fick jag hemmifrån och jag tror att om mamma tog fram Bröderna Lejonhjärta eller Mio min Mio idag så skulle jag nog komma smygande upp i soffan.

Men i några år så är det jag som läst och allra helst berättat sagor. På jobbet, Unga örnar lägret. Det är helt underbart att se när man börja -det var en gång och berättar om askungen, den fula ankungen eller något ur fantasin så sitter längst fram de små som jag kanske tänkt ska ha lite utbyte av sagan men sen sitter ungdomar och vuxna med lika intensiva ögon och lyssnar. Men framför allt har jag läst och berättat för mina barn. Och jag hoppas att jag fått dom att älska sagor lika mycket som jag gör.
Det gör dom nog förresten, för om jag tar fram en bok eller börjar berätta en saga så kommer dom fram från sina rum.

Ja, jag försökte nån gång berätta om Trullirutt men det blev liksom inte som det skulle.
Det var då småfolket kom till; ni vet småfolket som bor i den lilla byn i skogen, under den där stora,stora granen, den där granen som når nästan ända upp till månen....................

Vill inte sova!

Just nu tycker inte Lillkillen att det är roligt att SOVA. Varken på dagen eller natten.

Men det går över, han är ju annars det enklaste jag varit med om. Bara skrattar och ler.

Håll tummarna på att han tycker det är mysigt att sova i natt!

Korten är tagna natten mellan torsdag och fredag ca 02.00

Kramar

Moster!

JAG SKA BLI MOSTER!

Jag ska bli moster, jag ska bli moster. Jag blir så varm i magen när jag tänker de orden.
Det är inte länge kvar nu och Lina är så vacker med sin mage.
Det är ju alltid fint med bebismagar, men min syster är den vackraste gravida jag sett! Hon riktigt lyser!
Jag längtar.

Kram

Kyrkobesök!

Josefin håller just nu på att konfirmations läsa. Det betyder att lilla jag fått mer andlig matning än jag fått i hela mitt vuxna liv. Det kanske inte skadar ioförsig, skämt och sido, det kan faktiskt vara riktigt skönt att åka med henne. Inte för att jag egentligen har så hemskt mycket utbyte av det de säger men där finns inga måsten mer än att jag måste sitta! Och det skadar inte att jag måste sätta mig och ta det lugnt ibland och har jag tur så är en ung kille med och spelar och sjunger. Han har en sån röst så man får gåshud! Idag sjöng han inte men han spelade. Nästa gång kanske.

En som provade sin stämma ordentligt var istället Kalle, han lärde sig ett nytt ljud igår. Skorrande rrrrrrrrrrrr som går upp i falsett. Jag kan upplysa diverse bloggläsare om att det ljudet ekar i en kyrka! Efter ett par gånger (då Jossan vänt sig om och tittat på oss) tryckte jag in nappen och han fick prova att stå och hoppa i bänken istället.

"Vilka pigga ögon" sa min gamla lärares fru.

" Det är Johnsonögon!" sa då Tore. (min lärare)

Ska jag ta det positivt eller???????

Jossan har på vägen i höst blivit lite troende tror jag, det är synd om hon tycker att hon måste skämmas för det. Jag sa till henne att hon får tycka och tro som HON vill bara jag får vara och tycka som jag vill.

Ja, nu är Jossan hos pappa, terroristen sover och jag ska nog dricka lite kaffe

Kramar

MOR OCH DOTTER!

Idag var jag och min mor i Ullared och handlade. Vi åkte redan klockan sju för att vara säkra på att det inte skulle vara för mycket folk där, ingen risk! Har aldrig sett så lite folk där.

Vi började vår vistelse där med att mata Kalle, sen började vi vår handling: Schampo, balsam, aluminiumfolie, kalsonger, tröja till Jossan, letande efter en klänning till Nellie, kläder till Kalle, jeans till mig, tröja till mig, sockor till Jossan, födelsedags presenter till Nellie, tog en liten runda kikande på heminredning, ner i källaren och leta efter tuta till mamma och handskar till Dag, sopsäckar och till sist bröd och ost till mamma! Vi gick ut med sakerna till bilen för att sen ta en välbehövlig fika. Detta mina vänner tog (om man inte räknar med fikan) ca två timmar! Vi är ganska bra på att handla snabbt.

Men det betyder inte att vi har tråkigt! Nä, mer kvalitetstid med sin mor än jag fick idag är svårt att få!!

Och det ska inte dröja allt för länge innan vi sitter på stenbäcken och dricker vin och pratar om allt mellan himmel och jord. Jag längtar mycket efter det!

Tack mamma för vår mysiga dag!

på onsdag kommer vi på vår onsdagsfika jag och lilleman.

När jag kom hem tog jag på Kalle de nyinköpta (något förstora) galonbyxorna och gick ut så han fick gunga, han skrattade så han tjöt!

Nu ska snart Dag åka och jobba, Kalle är påväg att somna och jag ska kolla på tv.

Ibland blir dagen helt perfekt.

Kramisar

handboll

Satte mig här för jag tänkte att andra halvlek i handbollen kan jag följa härifrån, då sverige låg under med sex mål i paus och vad händer? Jo sverige börjar skitbra, ursäkta ordvalet, och nu skiljer det bara tre mål. Ska bli spännande att sätta sig i soffan igen och titta därifrån. Fast jag blir väll lika nervös som vanligt och både blundar och går ut periodvis.
HEJA SVERIGE!!!!!!!

Nyfikenhet.

Tänk om allt var lika nytt och spännande som för Kalle. Varje dag gör han något nytt. Idag var vi på lekplatsen utanför för första gången.

Det var kul! Inte när jag grävde i sanden ioförsig men gunga och åka rutchkana var hur kul som helst. Men det visar kanske att jag fått ännu en med mycket fart och nyfikenhet?

Han fick en gåstol strax innan jul och då fick vi nog en liten aning om hur det blir när han lär sig ta sig fram för egen maskin!!!!!!

Han når mycket långt i en gåstol har vi märkt och han kommer fram väldigt fort. Dessutom vill han gärna jaga efter pappa i vår korridor till sovrummet när pappa ligger och sover! Pappa Dag säger att det inte stör , men jag försöker ändå barikera så han inte kommer dit.

Vet ni vad? När jag sitter här och skriver kommer jag på att varje dag är ju något nytt för mig också just nu, när allt händer med honom. Vilken tur jag har!

På bilderna är han på jakt efter sakerna i kökslådan, än når han inte , han försöker just nu ta sats och hoppa för att nå.

Piggelin med tjattrig mun och glittrande ögon; det är min Kalle

Kramizzar

Alex!

Jag vet att han varit lite av en strulpelle vad det gäller att hålla ordning på sina grejer!

Men jag har också sett att det hänt något det sista halvåret. Inga bortkomna nyckar, sköter läxorna, mobilen (som han fått låna av morfar och mormor) har funnits hela tiden, matkortet har funnits hela hösten. Med andra ord verkar det som om han börjar bli vuxen han med!
Fick av sin pappa en mycket önskad mobil i julklapp och han var överlycklig! Han bar med den överallt.

Vad händer då?

Jo, i måndags var det en stöldraid på fritidsgården, och ja han blev av med både telefonen och plånboken!
Var finns det nån rättvisa i det? Ska det va belöningen på att han har börjat mogna?

Fy vad det gör ont i en mammas hjärta. Dessutom har vi inte en möjlighet att köpa en likadan telefon igen för den var inte billig.
Min lilla tröst är att Alex hade pinkod och det var dåligt med batteri, så han som tog den pluss andra mobiler kommer inte att kunna använda den.

Heja på Alex, tappa inte sugen, vi fixar detta på nåt sätt!

Kramisar

Dags igen?

Ja nu verkar det som det är dags för nästa förkylningsperiod. Jag anade det redan i går eftermiddag när Kalle började bli extra mammig, då sa jag det till Dag att nu är det nog dags snart igen. Det kom redan inatt. Han har hostat och snörvlat och BARA velat ligga på mig, men än så länge ingen feber. Hoppas, hoppas han slipper det!

Min tanke om fredagen var innan: en skön morgonpromenad som skulle sluta vid öppnaförskolan, promenad hem, käka lunch, ta siesta ihop jag och Kalle och till sist ordna fredagsmys till kvällen och bara mysa.

Troligtvis ser dagen lite anorlunda ut men det enda som vi måste avstå är öppna förskolan. En liten kort promenix kan vi nog ta, siesta kommer nog att bli några fler än bara en och fredagsmys kan man alltid ha.

Hoppas bara han blir frisk tills söndag för då ska jag stå i kiosken på DM i ryahallen.



Vinterkramar

Farmor!

Utav mina far och morföräldrar är det ju bara farmor kvar och vi var hos henne idag.

Hon var piggare än hon varit på länge (när jag hälsat på) hon pratade och skojade med Jossan och hade oss att äta mycket småskorpor och choklad.

Fin bild eller hur?

Nathalie 2

Jag och Nathalie för nitton och ett halvt år sedan!

Fick denna bilden av henne idag och jag var bara tvungen att lägga ut den.

Torpet

Tänk att man kan bli så lycklig av att åter få hyra ett torp som inte har el, vatten men ett sviktande golv och panel som behöver bytas!

Men det har förmågan att ge ro så man kan ladda batterierna och där kan jag bara va. Har dessutom gått och blivit sambo sen jag var där sist och då blir det här med sviktande golv och byte av panel inte lika oöverkomligt längre. Titta på bilden och njut mina vänner.