julförberedelser 2

Ja, nu är jag tillbaka med ett något bättre humör. Dag har bara hosta kvar, Alex har bara hosta kvar, jag vågar nog skriva att Karl bara har hosta kvar, Nellie däremot har fortfarande feber och Jossan har fortfarande feber. Men den är iallafall inte så hög längre så det ska nog bli jul här också.


Klapparna var vi på ullared och inhandlade i fredags. Vi gick upp tidigt för vi tänkte att det skulle va tjockt med folk, barnbidragsdag som det var. Inga bekymmer att parkera nära ingången, ingen kö in, efter ca 2 1/2 timme åkte vi därifrån både med paket i bilen och mätta magar! Bestämde att jag skulle åka och handla den sista maten på lördagen. Åkte in till borås i god tro att detta ska gå hyfsat fort och lätt (tänkte på hur lite folk det var på ullared), ack vad jag bedrog mig! Först tog det sju svåra år att ta mig genom stan till Willys och där började problemet att få tag på en parkeringsplats någorlunda nära affären. När det var gjort tog jag lilleman på armen och gick in för att handla, när jag skulle stoppa i en femma i kundvagnen med bebistol på gick inte det, man var tvungen att gå till kundkänst och där få en speciell polett. Sagt och gjort vi gick till kundkänst och möttes av i mitt tycke en enorm kö, suckade lite och ställde mig och väntade på min tur. Efter en bra stund hade de före mig tippat på lotto, hästar och köpt lotter färdigt, och det var min tur. Då fick jag veta att jag skulle lämna 50 kr eller mitt körkort som pant. I dessa korttider hade jag inga kontanter och tjejen i kassan fick mitt körkort. ÄNTLIGEN var vi färdiga för att börja handla efter att vi lämnart hemmet lite drygt en timma tidigare. Där inne gick det ganska fort men hemresan tog tid den också.


VARFÖR, VARFÖR,VARFÖR är jag inte ute i god tid. Det vore lite roligt att prova det nån gång. Nästa jul kanske? Vi får se.

Massa julkramar till alla som tittar in här.


En alldeles speciell kram till min urmoder för hjälpen med skinkan när det körde till sig för mig!

Julförberedelser?

Nu får ni alla ursäkta mig lite, jag brukar se det mesta positivt men just denna morgon går det inte. Så här kommer en liten klagoradda!


Juafton närmar sig med stormsteg och Efter att hela familjen haft magsjuka i en vecka (inga julförberedelser då, hanns inte med) blev Dag ordentligt förkyld. Han fick iallafall ingen feber, sen fick Alex ont i halsen och nästan 40 graders feber i går var han bättre bara 38.7 på morgonen. Idag ska Jossan till östra på kontroll och hon klagar över halsont, lilleman är inte som han brukar heller men jag vågar inte ta febern innan vi varit i göteborg! (hemsk mamma va?) Mitt i alla dessa sjukdomar bestämde sig Försäkringskassan för att krångla med Dags utbetalning, vad är det som gör att dom i sina brev får en att känna sig som en stor bov och bedragare? Jag tycker att dom kunde ha en lite mjukare ton i sina brev!!!!!!!!!!!!!


Nu har dom iallafall gått med på att vi inte försöker oss på ett bedrägeri på. så vi kan åka och handla julklappar på fredag. Håll tummarna så att vi hittar till alla.


Usch och fy vad jag har klagat en stund nu men imorgon kan jag nog hitta positiva saker i min just nu något röriga tillvaro.


Massa kramar till er alla!

Äntligen!

Äntligen börjar friidrottens innesäsong.
Det betyder också att vi börjar känna ännu mer justäming i detta huset. I många år har det ingått tävlingar strax innan jul, första året kändes det som tävlingen störde i julförberedelser men nu blir det ingen riktig jul om det vi inte varit på minst en tävling!
Tyvärr kan jag inte följa med Alex idag för lilleman har feber, men som vanligt tänker jag på honom hela tiden. Har han fått med allt?
Det tror jag nog, han klarar det men jag extrakollar ibland ändå. (fånig mamma eller hur?) 10.40 går starten på försöksheat 1, men jag vet ju inte vilket han springer i. Ringer nog Niclas och kollar 10.41 antagligen.
I morgon däremot kommer jag att följa med då tävlar både Jossan och Alex. Jossan springer 60m och Alex springer 60mh.
Det ska bli SÅÅÅÅÅÅÅ kul!

I år ska vi fira jul i vårt nya hus! Dessutom ska jag "fixa" julen för första gången på många år. Jag och barnen har ju firat jul med mamma och pappa i flera år och det har varit SÅÅÅ mysigt, men nu ska jag som sagt fixa till det själv och jag har kul varje dag. Hade nog inte fattat hur mycket jag saknat att göra jul. Det som är klart är; köttbullarna, rödkålen köpt, mormors ringar, pepparkakorna, dumlekakor, snickers, julgardiner köpta. Jag försöker göra nåt varje dag. Städningen räknar jag med blir ganska enkel då vi dels nyss flyttat in och dels har jag en sambo som är pedant! Kan det bli bättre? När man gör jul i ett nytt hus blir allt man gör både gammalt och nytt. Alla ljusstakar och stjärnor ska hitta sin plats, och jag tycker att jag har lyckats bra med det. Sen dan innan jul kommer det riktigt roliga att hitta rätt plats till alla tomtarna. Julgardinerna ska upp och sedan kommer julaftonen!!!!! Då gäller det att allt blir som vanligt! (Speciellt för Alex.) Gottetallrik, morgonklapp, väntan, mat, klappar och MYS!


Ha det riktigt gott alla nu tiden fram till jul!


Kramisar

Musiksmak?

Vad gillar du för musik?
Den frågan fick jag av Vickys största barn, det är en lite kufisk fråga för mig. Jag tycker om väldigt olika sorter, allt beror på sinnesstämningen.
Jag tycker om när familjen sjunger visor på midsommrarna även om inte alla-inklusive mig själv- sjunger helt tonsäkert. Men det är något med den musiken som gör att man mår bra.
Jag tycker om barnvisor för de glada uppspelta små ögonens skull.
En ensam trubadur med sin gitarr är något av det bästa som finns!
Riktigt go hederlig rock är nog trots allt det som jag gillar oftast tror jag, inte mest men oftast.
Nu har Jossan äntligen börjat spela gitarr och jag får nog inom en ganska snar framtid lite av varje här hemma också. Alex gillar att leka med gitarren med men han lär sig själv och av syrran. Så jag väntar på den dagen dom tar fram den akustiska och elgitarren och spelar en go låt för sin gamla mamma!

ÄNGLARNA!

Åkte ner till göteborg i går, det regnade oavbrutet och jag var lite oroad över hur jag skulle kunna hålla Karl torr, varm och nöjd en hel match.
Inget att oroa sig för. Samtidigt som vi parkerade slutade det att regna och lillkillen vaknade efter att ha sovit hela vägen. Han blev satt i bärselen med ansiktet utåt så att han skulle få se lite. Hejåhå vad det var spännande! Både för honom och för oss.
Änglarna tvålade till Elfsborg med 5-2. Det var en riktigt rolig match där IFK spelade suveränt. (Alltid roligare att vinna då.) Jag är glad att jag slapp sitta och äta kvällsmat med Wiland i går även om han inte kunde göra något åt målen. 6 riktigt snygga mål fick man se. Jag räknar med 0-1 målet för gästerna. Lillplutten satt med stora nyfikna ögon nästan hela första halvlek och sov i pausen och satt med lika stora ögon i andra halvlek. Korten tog vi strax innan paus och mitt i paus.
Det roligaste för honom var nog när blåvitt gjorde mål för då fick han dansa i mitt knä till musiken.

HEJA BLÅVITT!!!!

Kram alla goa Älfsborgssläktingar

Badning

Badtajm!

Jag och Karl började förra veckan med babysim och idag har vi varit iväg igen. Jag tror nog att jag tycker det är mins lika roligt som han!

Han är dock lite bestämd och enformig med det han vill göra i vattnet. Förra veckan skulle han ligga på mage och plöja fram som en båt hela tiden, allt det där andra som de andra sysslade med får vi nog ta en annan gång. Idag skulle han ligga likadant men med en boll framför sig som han kunde jaga. Tänk då att han bara är tre och en halv månad så förstår ni nog att han inte orkar hålla uppe huvudet hela tiden, många smådyk blir det. Men huvudsaken är att vi har kul och det har vi. Enda problemet var att efter förra veckan vill han göra likadant i badbaljan hemma. Det blir trångt!

Efter badstunden åkte vi -precis som förra veckan-till mormor och morfar också jättekul. Efter gardinhandling åkte vi hem och nu sover han, antagligen vrål-länge.

Ska bli spännande att se vad han vill göra nästa vecka.

Blöta badkramar

Snart ska jag åka upp till Vicky!

Det ska bli så kul, riktigt goda vänner växer inte på träd.

Vad är en riktigt god vän?

Vicky är det aldrig krystat att prata med och var inte ens första gången vi träffades.

Hon kunde bo hos mig, Niclas och Nathalie ganska länge när hon inte hade någonstans att bo.(utan att vi blev ovänner)

Det spelar ingen roll med henne hur lång tid det tar mellan gångerna, vi bara pratar på som vanligt.

Jag kan alltid vara mig själv!

Jag tror att detta gör en riktigt god vän, plus att jag vet att hon alltid finns där.

Vad ska vi då göra när jag kommer upp?
Antagligen det vanliga; prata, prata och prata. Kanske åka iväg någonstans på nån utflykt och sen prata igen.

Fatta att jag längtar.

Senast vi sågs var för två år sen när Alex tävlade där uppe och då var vi bara och tog en fika nu ska jag va där i FYRA dagar!
Det kommer antagligen att bli en upplevelse att åka buss i drygt sex timmar med Karl men det är det värt.

Ha det gott och var rädda om era vänner!
Lotta

NATHALIE

Tiden står aldrig still, utan rusar på som den hade en raket i motorn.

Nathalie kom in på högskolan och flyttade då också hemifrån. Det är lite mer än en månad sedan. Men det känns som det var alldeles nyss som jag kom storgråtande ner till den andra urmodern och hade gjort ett positivt gravtest.

Alla som känner mig och Niclas vet att vi inte hade känt varandra mer än ettpar månader. Jag hade precis börjat på fritidsledarlinjen och det var verkligen inte tänkt att vi skulle bli föräldrar.

Trots det var det aldrig aktuellt med nåt annat än att få bebisen. Urmodern tröstade och sa många kloka ord samtidigt som hennes make fanns där tyst i bakgrunden och servade, (med te tror jag ).

Vi pratade med skolan och det bestämdes att bebisen skulle få följa med andra året eftersom födslen skulle äga rum på sommaren. Så blev det och Nattis första år växte hon upp med en hoper människor som höll på med henne. Vi gick på hennes första vandring när hon var 1 1/2 månad. Det finns massvis med roliga och mysiga berättelser om henne inte bara där utan genom hela livet. Hon ifrågasatte tidigt, när andra börjar skolan är allt den först fröken säger sanningen, inte för henne! - Bara för att hon är fröken betyder det inte att hon har rätt. Så sa min Nathalie.

Men nu har hon alltså flyttat! Det är tomt, men det är också en glädje i att jag och Niclas lyckades få det lilla knytet med uppnäsa att bli vuxen med en otrolig empati och livsglädje.

Lycka till Nathalie med ditt vuxenliv. Glöm aldrig att jag älskar dig väldigt väldigt mycket.

Mamma

Dop

Igår döpte vi Karl Åke Edvin Karlsson i Hudene kyrka.

Tack till min goa familj för fina presenter. Bla denna fotölj som Karl sitter i.

Tack mamma för att du som gudmor läste två så fantastiska dikter. Älskar er alla!!!!

Hösten

Lördagmorgon!

Sitter här och väntar på att kaffet ska rinna ner. klockan är 07:37 och jag har fått SOVMORGON. När jag sitter här tittar jag ut mot en lekplats som är här utanför. Träden är nästan som finast nu. ( Det är bara precis när löven slagit ut på våren som de är finare.)

Grönt, gult,brunt,rött och orange i en enda salig blandning och som liten krydda på det så är det vått, det ligger nästan som glitterströssel på löven. Och bakom husen ser jag solen stiga upp. Visst är hösten härlig!!

Och när kvällen kommer och det blir mörkt får man krypa upp i soffan och mysa, kanske ta en mugg te tillsammans med en bra bok, deckare såklart. Nä nu har nog kaffet blivit klart och jag har massor att göra för i morgon sa Karl döpas.

Kramisar från mig.

Sysslolös 2?

Nathalie sitter i soffan i kinnahult.

Josefin på en klippa på Orust.

Nellie på en brygga på Orust.

Jag lovade ju i min blogg för ett par gånger sedan att jag skulle lägga ut kort på de andra som ser till att jag inte är sysslolös, men jag har kommit på att det är nog de två ni redan sett som ser till det! Men jag tänkte att ni som kollar in här ska få se dem ändå.






Här kommer dom!

bilkörning

Tänk att jag äntligen får börja köra igen!!!!

Ni kan nog inte ana hur härligt jag tycker att det är. Det kan ni nog föresten men ni tänker nog på friheten som jag kommer att känna när jag inte behöver lita till min omgivning hela tiden. (ni ska ha tack föresten för att ni ställt upp hela tiden.) Att jag kan åka och handla när jag vill, åka och hälsa på kompisar på kvällarna mm. Men det som jag nog längtat mest till är att köra mina barn till Ryahallen.
VET NI HUR GOTT EN FRIIDROTSHALL LUKTAR? Det vet jag, kände det nog för första gången i måndags när jag körde Josefin till sin första träning på nästan två år. Lägg där till alla goa glada miner som kom när vi dök upp. Men allra gladast blev jag nog för att alla dessa ungdomar kom fram och pratade som vanligt. Inte nog med att jag kommer att kunna köra Alex och Jossan jag kommer också kunna hälsa på Nathalie mycket enklare nu. Hon har ju blivit vuxen och flyttat hemmifrån, det är en historia för sig själv hur det känns när ens första barn flyttar och visar sig plötsligt vuxen. Tyckte ju inte det var längesedan hon kom till värden. Det känns ska ni veta, men det dröjer nog innan jag kommer så långt att jag skriver om det här. Men för att återgå till bilkörandet; träningar i all ära, men tänk i vinter.
Jag säger bara INOMHUSSÄSONG! Jag kommer att kunna följa med på tävlingar igen och det tänker jag göra så ofta det bara går!
Nu tycker ni kanske att det blev lite mycke om friidrott men tänk då på att det har varit mitt liv i många år och det bara rycktes bort mot min vilja. Föresten gissa vad jag ska göra nu. Jag ska byta om för Jossan ska va barnvakt så jag kan åka och träna.
Kramelikramisar från mig!

Måndagmorgon igen!

Barnen kom igår och det var dags att ställa klockan på 05:50 igen, trodde att det skulle behövas.

Nu var det så att den minste lille terroristen tyckte att det var dags att leka och ha tjosan ca 03:00 och detta tilstånd varade ( med lite sömn emellan) tills det var dags att gå upp. Kom föresten på att det var dags att klippa hans tånaglar ungefär 05:00, då provade jag att göra mig tråkig i sängen genom att vända ryggen till. En liten parvel som knappt vet att han har händer hittade då mitt hår , tog spjärn med fötterna och DROG. Det var då min rygg kände att naglarna behöve klippas.

Jaja, sen var det dags att få upp resten av gänget. Den minsta tonåringen (som börjar bli den meste tonåringen) var inga problem med, det räkte med ett ljuvt godmorgon så var det klart. Tänkte då att det kanske skulle gå med den störste också idag. Nej ack nej det var som det brukar; jag var inne fyra gånger och för varje gång fick den ljuva stämman ett något vassare tonfall. Till slut kom även han upp och den allra minsta (förutom natt terroristen) kom upp av sig själv. Sedan gick allt fort för dem: Frukost fram, äta, frukost bort, borsta tänderna, klä på sig och springa till bussen. Den hönan som kom upp av sig själv fick åka med pappa.

Här sitter jag nu med en trött liten terrorist och försöker få min lilla hjärna att hänga med.

Snart har den gjort det och jag kommer då att känna att jag är världens lyckligaste för att jag har de goast ungdommar/ungar som finns.

Tjingeling

Sysslolös?

Dessa två sysselsätter mig rätt så bra, fast på olika vis. Den stora trötta drasuten litar till fullo på att hans mammas hjärna fungerar och den lille pigge har sett till att detta inlägg tagit ca 30 min att skriva. Kortet på Alex är på ett hotell i stockholm när han skulle tävla i SM, oturligt nog gjorde han som Sanna Kallur ( glömde att det var häckar ivägen). Men på 100m slätt slog han pers med en halv sekund. Inte illa.

De andra som ser till att jag inte går sysslolös kommer på bild en annan gång.

Nu kallar karl på mig igen.........

Databök

Tjingeling alla som råkar hamna här!

Efter mycket bökande och stökande med att skapa denna blogg kan jag sitta här och skriva lite.

Jag tycker inte att jag är helt tappad bakom en vagn när det gäller datorer men i dag krånglade det ordentligt. Allt gick bra ända tills jag skulle skriva om mig själv och lägga in kort! Men tack vare min OOOTROLIGT, FANTASTISKA urmoder (vi har två underbara urmödrar i släkten) lyckades vi klura ut vad det var för "fel". Jag har inte någon vanlig mail adress i hemma datorn ännu utan hade använt mig av jobbets och då var jag tvungen att hämta ett svarsmail där och då fick mammas gamla arbetskamrat rycka in och ge mig adressen via hemdatorn så att jag kunde fortsätta. Jag kunde inte heller hämta kort från vårt kodak program (det verkar som om bilderna SITTER FAST där! Så åter igen fick min lilla mamma rycka in och skicka en bild. Den skickades till min jobbmail så den fick flyttas för att kunna läggas in. Ungefär där kände jag att lugnåfin kanske inte är det bästa namnet!!
Men nu funkar det och jag ska alldeles strax byta en myyyysig blöja. Fast än är Karl rätt så nöjd.
Tala om rörigt inlägg, men ni som kommer att kika in här ibland kommer att bli ganska vana. Massor med kramar från en mammaledig livsnjutare